lindemma

Okej låtar. Musik. Att stänga bort världen i sina hörlurar och låta sig svepas med av.. yada yada och sånt som så många fint uttrycker sig. Det äger ju, eller hur?

Särskilt när det är sånna där låtar som man blivit nyförälskad i och som man spelar heeeeeela tiden tills man blir less på den eller tills radion snappar upp dom och förstör dom. Nyförälskad just nu är jag i Zacke och hans ger mig ingenting, Petter och Daniel Adams Ray- Håll om mig och Mando Diao - en sångarsaga. (såg ni den på grammis förresten, OÄMGÄ så bra.) 
Eller ni vet den där känslan då man känner sig typ snygg, swag, YOLO och man drar på sig sitt runway/catwalk face och höjer volymen. Då sätter jag på låtar som Run the world med Queen B eller King Kong med AMPLIFY DOT. Eller åh ja. Cykelturen in till stan. Sweet disposition med The temper trap. Eller alla snook låtar.

NÄ JAG VET. Den där perfekta "åka-buss-låten". Typ Mumfords and Sons nyaste album. Perfekt. 

När jag pluggar spelar jag alla biggies låtar på såndär soft datorvolym. Vilken dude va.

 Eller dom där låtarna som alla kan texten till på fester. Snook- Kommer ifrån. Spice girls - wannabe (gärizzarna går wild and crazy med håret och förvandlas till 10 år igen när de vickade höfterna framför spegeln med en hårborste som mick). Kick out the epic motherfucker- Dada life ( de legendariska veven på den också, lol). Teenage crime - Adrian Lux. wunderbar. Kärlek vid sista ögonkastet- Maskinen. Eller varför inte slänga in alla låtar med den duon. Eller bara det att alla automatisk rör sig neråt när Flo rida sjunger Shawty got low, low, low.

 

Nä kärlek till låtar va polare. Hej.